Hej! Du använder en gammal webbläsare

Inom kort kommer vissa funktioner på haninge.se inte fungera med den här gamla webbläsaren. Vi vill gärna ha dig kvar som besökare och rekommenderar att byta till Mozilla Firefox, Google Chrome eller Microsoft Edge.

Konsten i Haninge kulturhus

I Haninge kulturhus finns konst enligt den så kallade enprocentsregeln. En procent av byggkostnaderna avsätts för konstnärlig gestaltning i byggnaden och Anders Widoff fick det konstnärliga gestaltningsuppdraget. Förutom Anders Widoffs verk har ytterligare tre verk tillkommit. Tre äldre konstverk som sedan tidigare funnits i kommunens ägo har fått nya placeringar i kulturhuset och ett nytt verk förvärvades 2004.

Öppen tid Öppen tid Foto: Michael Perlmutter

Öppen tid

av Anders Widoff, född 1953 och bosatt i Stockholm. Han är utbildad vid Konsthögskolan Valand, Kungliga konsthögskolan i Stockholm och vid Künstlerhaus Bethania i Berlin.

Anders Widoff har i sitt verk Öppen tid utgått från kulturhuset som en mötesplats och en plats för nya intryck, påminnelser och hågkomster. Kulturhusets dominerande del, det nya biblioteket, kan på många vis liknas vid ett såväl faktiskt som fiktivt minne. Vilka är vi? Hur minns och beskriver vi oss själva och andra? Böckerna i biblioteket försöker ge svar på dessa och en mängd liknande frågor. Samma frågeställningar har varit viktiga för Anders Widoff i arbetet med konstverket för Haninge kulturhus.

Verket Öppen tid består av sju sammanhängande gardiner i kulturrummen som tillsammans bildar en närmare hundra kvadratmeter stor bildväv av fotografier. Många av bilderna är igenkännbara, andra förblir okända. De länkar sig till varandra på ett till synes självklart vis utan att ge någon rationell förklaring. Bilderna upprättar snarare en egen logik som påminner om tankens flykt.

Flertalet av bilderna härstammar från en tid vi tror vi har strax bakom oss. Ändå kunde många av de händelser och människor vi ser på bilderna nästan lika gärna vara hämtade ur den tid vi har omkring oss. Tiden och historien går till synes i mångt och mycket igen.

Som en pendang till gardinerna har Anders Widoff murat upp några textrader direkt på väggen i entrén till kulturhuset. Raderna "We can be heroes/just for one day" är hämtade från David Bowies sång "Heroes" från 1977. Texten blir en del av byggnaden och anspelar liksom gardinerna – på faktiska händelser, förhoppningar och en tillit till våra möjligheter att förändra vår tillvaro.


Fotvänlig och nigning

av Linnea Jörpeland, född 1971 och bosatt i Stockholm. Hon är utbildad vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1994-99.

Två skulpturer i brons av konstnären Linnéa Jörpeland är placerade i kulturhuset. I foajén finns verket Fotvänlig; en skulptur av två nakna fötter med en blomma mellan tårna på ena foten. I ett av fönstren på bibliotekets barn- och ungdomsavdelning med utsikt mot skogen, står Nigning – en kjol i tre delar i rörelse nedåt, mot marken. Ett tillskott av lekfullhet och sinnlighet för kulturhuset.


All Systems Go

av Mari Rantanen, född 1956 och bosatt i Stockholm.
Hon är utbildad vid Konstakademien i Helsingfors och Pratt Institute i New York.

Inne i biblioteket och i anslutning till barnavdelningen, har målningen All Systems Go av konstnären Mari Rantanen placerats, All Systems Go. Den kommer ur en serie målningar gjorda under åren 2000-2001 som kopplar samman två rumsliga teman – hemmet och staden. Målningen består av två sammanhängande delar, som motivmässigt tar sitt avstamp i Moskva och Mexico City och de två städernas kommunikationssystem.


Häst

av Herman Lindgren, född 1920 och bosatt i Stockholm.

Herman Lindgrens robusta skulptur i trä kallad Häst från 1983, står på bibliotekets barnavdelning till de yngre besökarnas förtjusning. Tidigare stod den på biblioteket i Handen och var ett mycket älskat verk av alla barn.


Skulptural byggnad

av Sivert Lindblom, född 1931 och bosatt i Stockholm. Han är utbildad vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1958-1963.

Sivert Lindbloms verk Skulptural byggnad, i blankpolerat rostfritt stål från 1970, har fått en ny placering i den övre entrén till kulturhuset. Likt två fristående kvadratiska kolonner markerar skulpturerna ingången och bidrar till en känsla av värdighet hos besökaren.


Utflykt

av Åsa Klingberg, född 1975 och bosatt i Stockholm. Hon är utbildad vid Konstfack, grafisk design och illustration 2003.

I informationen på barn- och ungdomsavdelningen möter den unga besökaren Åsa Klingbergs vänliga och underfundiga sagofigurer hämtade från djurvärlden. Konstverket tillkom 2004 och är bemålad MDF-skiva.


Mattis I, Mattis II 

av Liisa Trevid, född 1930 och bosatt i Haninge.

Liisa Trevids skulpturer är gjutna i brons efter installationen "Människans bästa vän" som visades på 1999 års Kulturstig – en konstvandring mellan Jordbro och Galleri Kyrkskolan vid Österhaninge kyrka.


Den ena handen vet vad den andra gör, Epilog

av Sebastian Dahlqvist, född 1990 och bosatt i Stockholm. Dahlqvist är utbildad vid Lunds universitet.

I en biblioteksnisch, med de stora fönstrens ljusinsläpp, är Dahlqvists skulptur Den ena handen vet vad den andra gör placerad. Skulpturen flankeras av de tre fotoutskrifterna Epilog. I dessa verk berör Dahlqvist en mytologiserad del av Haninges samtidshistoria – Ultrahuset, ett självorganiserande allaktivitetshus som inte minst var centralt i den svenska punkrörelsen.

I sitt konstnärskap intresserar sig Dahlqvist för dolda platser, berättelser och kollektiva minnen, såväl i staden som i dess periferi.


Site no. 16 Inked

av Gustaf Nordenskiöld, född 1966 och bosatt i Stockholm. Nordenskiöld är utbildad på Textilhögskolan vid Högskolan i Borås, Gerrit Rietveld Academie, Nederländerna och innehar en masterexamen från Konstfack – University of Arts, Crafts and Design, Stockholm.

Tillsynes svävande, centralt i den stora bibliotekssalen, är delar ur Nordenskiölds installation Site no. 16 Inked, som visades i Haninge konsthall år 2017, placerade. Hans utgångspunkt för verket är en faktisk geografisk plats belägen i Mesa Verde, USA, där hans namne under det sena 1800-talet dokumenterade fyndigheterna bland de klippboningar som anlades och brukades mellan år 500 och in till 1300-talet. Nordenskiöld för in samtiden som ett till historien parallellt plan i verket genom att ”gräva ut” sin egen ateljé och dokumentera dess fyndigheter.

Senast uppdaterad: 20 december 2022