Om Årsta – slottet med många historier
Årsta är slottet med många historier. Här har människor levt och verkat genom århundradena, och historien är stundtals dramatisk. Följ med på en tur genom Årstas historier - vi tar det från början!
Vikingatiden (ca 750-1050 e Kr) – en rik jordbruksbygd
På kullarna kring Årsta ligger flera gravfält från vikingatiden. Gravhögarna visar att det har legat gårdar här redan för tusen år sedan. Jorden var bördig kring Blistaån, och Blistafjärden leder ut i Östersjön - dåtidens viktigaste transportväg. Det fanns alltså de bästa förutsättningar för en stor rik gård vid Årsta redan under järnåldern.
De första personer i Årstahistorien som vi känner till namnet är Sven och Gudvar. Deras namn står på den stora runsten som idag står vid parkeringen vid slottets infart. Sven lät resa runstenen i början av 1000-talet till minne av sin far och efter Gudvar, som troligen var hans mor. Den har ursprungligen stått nära Blista, som ligger några hundra meter väster om Årsta.
Medeltiden (ca 1050-1520) – korsriddarna kommer!
I skogsbrynet norr om Årsta slott ligger resterna efter det medeltida Årsta. Här kan du se flera husgrunder och en stensatt brunn som fortfarande håller vatten. Troligtvis ägdes Årsta i början av medeltiden av den mäktiga folkungaätten. Det största huset vid Gamla Årsta har samma mått och plan som det berömda Alsnö hus på Adelsö. Det tyder på att Årsta var en gård med hög status.
År 1260 var ett viktigt år i Årstas historia. Den unge junker Karl (Karl Ulfsson), son till jarlen Ulf Fase av folkungaätten dog då i strid vid Riga. Han hade anslutit sig till den mäktiga korsriddarorden Tyska Orden. Tyska Orden ärvde junker Karls godsinnehav i Sverige och korsriddarna slog sig ned på Årsta, som blev ordens huvudsäte i Sverige. Tyska Orden ägde Årsta i tvåhundra år, och godset blev ett centrum för handel och kommunikation. Tyska Orden har satt spår i de historiska källorna genom att de var oense med kyrkoherden i Österhaninge församling. De vägrade nämligen betala tionde (skatt till kyrkan).
År 1467 sålde Tyska Orden Årsta med en rad underlydande gårdar till adelsmannen Erik Axelsson Tott. Det stora godset gick sedan i arv i flera generationer och ärvdes flera gånger på kvinnosidan, innan det till slut hamnade hos en släkt av sjöfarare i kungens flotta.
Ägarlängd
Medeltiden
Riddaren Karl Ulfsson, d. 1260 testamenterade sina gårdar i Sverige till Tyska Orden. Från andra hälften av 1200-talet till 1467 ägs Årsta av Tyska Orden
Ätten Tott med makar
- 1467-1468: Erik Axelsson Tott
- 1468-1483: Laurens Axelsson Tott
- 1483-1494 Karin Eriksdotter Nipertz
- 1494-1505: Margareta Laurensdotter Tott
- 1505-1512 Kristiern Bengtsson Oxenstierna
- 1512-1516: Axel Laurensson Tott
- 1516-1558: Karin Axelsdotter Tott
Årstasläkten (namnet Bielkenstierna taget 1653)
- 1558-1566: Hans Claesson
- 1566-1598: Claes Hansson
- 1598-1620 Hans Claesson
- 1620-1662: Claes Hansson Bielkenstierna
- 1662-1680: Barbro Åkesdotter Natt och Dag
- 1680-1703 Charlotte Bielkenstierna
- 1703-1783 Sigrid Fleming af Liebelitz
- 1782 till 1805: Fredrik Fleming af Liebelitz
1800-talet
- 1805-1830: Karl Fredrik Bremer
- 1830-1853: Charlotte Bremer
- 1853-1856: Lars Johan Hierta, brukspatron Johan Lind, direktör Wilhelm Hellgren
- 1856-1898: Familjen Saxenberg
1900-talet
- 1898-1910: Årsta AB (skeppsredare Axel Johnson, ingenjör Emil Egnell och grosshandlare Carl Johan Schnell)
- 1910-1919: Ingenjör Gustaf Teodor Cedergren
- 1919-1964: Direktör Herman Meeths
- 1964-1969: Konsortiet SIAB, John Mattsson Bygg och Skånska Cementgjuteriet
- 1969– Haninge kommun
Senast uppdaterad: 23 juni 2021