För dig som är placerad i ett annat hem

Tanken är att du ska bo i jourhem som längst i fyra månader, gärna kortare. Ibland är det svårt att hitta rätt plats för dig att flytta vidare till och då kan det ta längre än fyra månader. Jourhemmet finns till för att hjälpa dig och ta hand om dig.

Har du frågor kan du ställa dem till jourhemmet eller till din socialsekreterare. Det är de vuxna som tillsammans ska hjälpa dig.

Ett familjehem kan antingen vara att du bor med någon i din släkt eller hos en helt ny familj. Du har ofta fortsatt kontakt med dina föräldrar. Det är som att ha två familjer. Familjehemmet ska ta hand om dig och hjälpa dig. De ska se till att du är trygg och får en bra uppväxt.

Om det är något du tycker känns svårt eller jobbigt i livet kan du prata med dina familjehemsföräldrar eller med din socialsekreterare. Det viktiga är att en vuxen får veta vad du oroar dig över. Då kan de vuxna hjälpas åt för att göra det bättre för dig.

HVB är en förkortning för "Hem för vård och boende" och är till för dig som behöver mer hjälp än en familj kan ge. Här arbetar personal som ser till att du har det bra och tar hand om dig. De kan svara på dina frågor eller funderingar eller ta reda på svaren åt dig. Om du inte känner att du kan prata med personalen på ditt HVB kan du alltid prata med din socialsekreterare eller någon annan vuxen som du litar på.

Förkortningen SiS står för Statens institutionsstyrelse. De är den myndighet som driver hemmen.

Du som bor på SiS bor förmodligen där för att du gjort något som socialtjänsten och domstolen inte tycker är bra för dig, för din hälsa och utveckling. Det kan till exempel vara brott eller drog- eller alkoholmissbruk. Det vanligaste är att du blivit omhändertagen med stöd av lagen om vård av unga, LVU. Du kan också få bo på SiS om du blivit dömd till sluten ungdomsvård. Oftast stannar ungdomar inte så länge på SiS utan är där tills de får flytta hem eller till en annan placering.

På SiS jobbar behandlingsassistenter, psykologer, lärare och sjuksköterskor. Personalen ska bry sig om dig, ta hand om dig och hjälpa dig när du behöver det. Vården du får ska utgå från det du behöver. På SiS finns personal på plats dygnet runt. Om något känns dåligt kan du prata med personalen, din socialsekreterare eller någon annan vuxen du litar på.

På Statens institutionsstyrelses hemsida kan du ladda ner böcker där ungdomar som bor på ungdomshemmen berättar om hur de tänker och känner.

Du som bor på ett stödboende gör förmodligen det för att du börjar bli redo för ett självständigt vuxenliv. Olika stödboende har olika mycket stöd kopplat till sig. Vissa stödboenden har personal på plats dygnet runt, andra har kontaktpersoner som kommer och hjälper till på dagtid. Vilken typ av stöd du får beror på hur du mår och hur mycket du klarar själv av ekonomi, städa, diska, handla, laga mat, egen hygien, tvätta kläder, sysselsättning och fritid.

Även om du inte bor på ett stödboende i Haninge har du ändå en socialsekreterare hos oss. Saker som du funderar på i livet kan du ta upp med dem på ditt stödboende eller med din socialsekreterare.

Du som är på skyddat boende är det för att någon varit hotfull eller våldsam mot dig eller någon av dina föräldrar. Om du är yngre är du med en förälder. Är du äldre kan du vara antingen med en förälder eller själv på det skyddade boende. 

Adressen till det skyddade boende är hemlig för att du ska slippa vara orolig för att någon som är farlig ska komma dit. De skyddade boendena har personal som är till för att hjälpa och stötta dig. Ofta när någon är på ett skyddat boende går de igenom jobbiga saker och det kan behövas mycket hjälp att förstå vad som händer.

Be gärna de vuxna som arbetar på ditt boende om hjälp att förklara. Du kan fråga om allt. Du kan också fråga din socialsekreterare. Om du behöver hjälp med praktiska saker är det bra att be om det. Allt kanske inte går att lösa, men det är viktigt att vi och boendet får veta vad just du behöver.