Krisledningsplan
När en allvarlig händelse inträffar måste det finnas en handlingsberedskap för att snarast kunna hantera händelsen och mildra de negativa effekterna av det inträffade.
I en händelses inledningsskede då det kan råda stor osäkerhet om vad som hänt och vad som behöver göras, ställs stora krav på främst funktionerna ledning, samordning och information. Medborgarna har förväntningar på att kommunen/samhället har kapacitet och förmåga att ge den hjälp som behövs och bidra till att konsekvenserna blir så små som möjligt.
Av Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid.
De ska för varje mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Med en extraordinär händelse menas ett tillstånd eller en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande fara för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner eller där händelsen kräver stora kommunala resurser för att kunna hanteras. Det inträffade kräver dessutom skyndsamma insatser.
Med en oönskad händelse menas en annan allvarlig händelse som påverkar hela eller delar av en kommunal förvaltning på så sätt att det kan krävas stödfunktioner från centralt håll.
Exempel på situationer som kan betraktas som en extraordinär händelse
- Om omfattande hot mot mänskliga värden, egendomar och miljö föreligger.
- Akut behov av beslut, som inte har kunnat förutses och inte kan tillgodoses av ordinarie organisation.
- Flera verksamhetsområden berörs samtidigt.
- Stort behov av att samordning av kommunens åtgärder måste ske.
- När stort informationsbehov föreligger.
- Stort samverkansbehov med andra organisationer (statliga myndigheter, andra kommuner, landsting, trossamfund, företag och frivilligorganisationer) föreligger.
Senast uppdaterad: 27 juni 2023