Skogens värde

Den tätortsnära skogen står för en mängd värden och funktioner. Traditionellt har skogen setts som en markreserv för den växande tätorten samtidigt som den gett ekonomisk avkastning genom uttag av timmer och massaved. Skogen har också gett sysselsättning. Många områden har köpts in för att trygga tätortsbornas rekreationsbehov.

Den tätortsnära skogen har dock många fler värden som bör uppmärksammas och vägas in i det tätortsnära skogsbruket. I allt skogsbruk är det numer en självklarhet att ta hänsyn till den biologiska mångfalden. I den tätortsnära skogen kan det av bland annat pedagogiska skäl och för människans naturupplevelse vara särskilt befogat att utveckla den biologiska mångfalden och skapa naturskogsliknande miljöer.

Skogspromenader och strövande i skogen är kanske det vanligaste och värdefullaste bruket av den tätortsnära skogsmarken. Svamp- och bärplockning är för många en sysselsättning med stort värde som på olika sätt kan gynnas genom skogsskötseln. Naturstudier och jakt är andra viktiga fritidssysselsättningar som inte direkt är kopplat till tätortens närhet men som bedrivs där förutsättningar ges. För jakt är tillgången på skogsmark starkt begränsad i Stockholmsområdet.

Den tätortsnära skogsmarken är en markresurs för motions- och fritidsanläggningar i form av motions- och skidspår, ridstigar, vandringsleder med mera.

Förskola, mulleskola, grundskola och andra barngrupper använder skogen för lek, motion och inlärning. Ofta används vissa områden runt förskola och skola mer frekventerat och dessa områden är viktiga att känna till. Samtidigt finns möjlighet att öka kontaktytorna mellan skogsbruk och skolan och använda skogsbruket i undervisningen.

Den tätortsnära skogen spelar också stor roll för det lokala klimatet och för luftkvaliteten. Vinden bromsas upp och skogen har en temperaturutjämnande effekt och bidrar till luftväxlingen under varma sommardagar. Träden filtrerar luftföroreningar och syresätter luften. Skogen fungerar också som skärmar mellan bostäder och bland annat trafikleder och industriområden.

Skogen har också betydelse för den lokala hydrologin. Våtmarker och bäckar tar emot dagvatten från tätorten. Genom val av skogsbruksmetod kan vattenflöden och närsaltavrinning påverkas.

Modern miljömedicinsk forskning visar att grönområden har stor betydelse för välbefinnandet för människor. Skogsmiljöer minskar stress och påskyndar exempelvis tillfrisknandet efter sjukdom och olyckor samt vid rehabilitering av mentalt trötta människor. Studier visar på en allmän ökning av den mentala kapaciteten vid vistelse i skogen. Från folkhälsoperspektiv har därför skogsmiljöer och grönområden stor betydelse.

Det viktigaste kriteriet för att grönområden ska nyttjas och välbefinnandet uppnås är att det finns olika typer av grönområden, att de ligger nära bebyggelsen och är lätta att nå.