Organisation

Skogsbrukets organisatoriska hemvist har inte penetrerats. Någon förändring i kommunens organisation för skogsskötsel föreslås därför heller inte.

Det kan däremot konstateras att det saknas egna resurser för att utföra de åtgärder i form av röjning, gallring och annan intensiv skogsskötsel som behövs för att uppnå målen i policyn.

Erfarenheterna från flera kommuner är att det krävs mycket manuellt arbete i det tätortsnära skogsbruket. Att köpa dessa arbetsintensiva skogsbruksåtgärder är dyrt. I många kommuner sköter kommunala arbetslag det arbetet. För att få tillräcklig kvalitet på arbetet behövs arbetsledning med skogsbrukskompetens och det krävs kontinuitet i arbetsledningen för att arbetslaget ska fungera.

Ett sådant arbetslag kan även användas för restaureringsarbeten av kulturmiljöer, för att återskapa naturmiljöer etcetera. Arbetslaget skulle också kunna vara en fri resurs inom kommunen och ett komplement till arbetscentrums och parkförvaltningens nuvarande arbetslag.

Utvecklingen av skogsmaskiner har medfört att maskinell avverkning mer och mer kan användas även i känsliga miljöer och vid småskaliga skogsbruksmetoder. Skogsbruket i rekreationsskogen och produktionsskogen bör därför som tidigare i huvudsak ske på entreprenad och maskinellt om inte andra skäl, exempelvis arbetsmarknadsskäl, ger anledning till arbete i egen regi.

En ökad samordning bör ske mellan Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen och Kommunstyrelseförvaltningen vad gäller planering och genomförande av skogsbruksåtgärder. Skötselplaner bör tas fram för all kommunal tätortsnära skog oavsett huvudmannaskap. Skötselplanerna bör samordnas och finnas tillgängliga i ett gemensamt GIS system.