Lagstiftning
Skogsvårdslagen
I skogsvårdslagen från 1993 jämställs miljömålet och produktionsmålet. I propositionen som föregick lagen beskrivs målen så här:
Miljömålet
Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.
Produktionsmålet
Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.
Med den nya skogsvårdslagen ges markägaren en större frihet att bruka skogen efter de mål och syften som markägaren själv har, exempelvis är slutavverkningsskyldigheten borttagen, samtidigt som markägaren har ett eget ansvar för att huvudmålen uppnås.
Det innebär att Haninge kommun själv kan välja när skogen skall avverkas, vilka områden som skall lämnas för fri utveckling, och vilka skogsskötselmetoder som skall användas under förutsättning att föryngringen kan tryggas och huvudmålen uppnås.
Plan- och bygglagen
"Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar" 2 kapitlet 2 §.
I samband med revideringen av Plan- och bygglagen den 1 jan 1996 gavs miljöfrågorna ett ökat utrymme och säkerställandet av tätorternas grönområden gavs ökad tyngd och jämställdes med andra strukturerande faktorer. Med grönområden i och i anslutning till tätorter avses i det sammanhanget all mark som inte är bebyggd eller hårdgjord, det vill säga skogs- och andra naturområden, parker, alléer, trädgårdar, gårdar till flerbostadshus, kyrkogårdar, vägimpediment med mera.
I de åsyftade grönområdena ingår inte bara det som ryms innanför tätortsgränsen utan även tätorternas närmaste omland. Även korridorer ut i landskapet och de jordbruks-, skogs- och andra naturområden som knyter bebyggelsen till dess närmaste omgivning har betydelse i sammanhanget.
Miljöbalken
Miljöbalken ger kommunen möjlighet att, utan särskild delegation från Länsstyrelsen, inrätta naturreservat för att bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. Skogsbruket berörs även av miljöbalkens regler om biotopskydd och naturminne.
Senast uppdaterad: 6 oktober 2015