Förtroendevalda i samrådet för nationella minoriteter

Vi ställde fem frågor till de förtroendevalda i samrådet och lät dem svara fritt.

Intervjufrågorna

1. Vad betyder det för dig att Haninge är ett finskt förvaltningsområde
2. Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?
3. Hur ser du på vad samrådsgruppen åstadkommit under den senaste mandatperioden och vad anser du att samrådsgruppens fokus bör vara under den kommande mandatperioden?
4. Hur vill du personligen verka till förmån för finska språket i Haninge och för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?
5. Hur kan samrådet verka för att synliggöra de nationella minoriteternas frågor bland kommunens politiker och tjänstepersoner?

Svaren från de förtroendevalda

Här presenteras svaren från de förtroendevalda i oavkortad form. 

Marietta de Pourbaix-Lundin (M), puheenjohtaja
Marja Väisänen (S)
Hans Andersson (KD)
Nicole Forslund (L)
Lars Christer Lundmark (SD) (ersätter Hans Nygren enligt beslut från 2024-04-08)
Eylem Sütcü (V)
Ata-Han Keskiner (C)

Marietta de Pourbaix-Lundin, Moderaterna (ordförande för samrådet)

1. Vad betyder det för dig att Haninge är ett finskt förvaltningsområde?
Att Haninge tillhör det finska förvaltningsområdet förpliktigar på ett positivt sätt. Finland och Sverige var ett land i mer än 600 år fram till 1809 då Finland förlorades till Ryssland och blev Storfurstendömet Finland för att 1917 förklara sig självständigt. I Haninge bor det många Sverigefinnar som genom årtionden bidragit till Haninges utveckling. Vi har så mycket gemensam även om språken skiljer sig åt.

2. Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?

..och...

3. Hur ser du på vad samrådsgruppen åstadkommit under den senaste mandatperioden och vad anser du att samrådsgruppens fokus bör vara under den kommande mandatperioden?
Samrådsgruppen har, trots coronapandemi, varit väldigt aktiv, engagerad och produktiv förra mandatperioden. Ett Minoritetspolitiskt program för Haninge kommun har tagits fram och beslutats av Kommunfullmäktige. Vidare har ett mer strukturerat sätt att utse representanter till dialogmöten arbetats fram.

Höjdpunkter är att Haninge blev, av Sverigefinländarnas delegation, utsedd till årets sverigefinska kommun 2020.

Boken ”Ett halvt sekel av SISU, vårt sverigefinska Haninge 1971–2021” lanserades 2021, året då Haninge fyllde 50 år.

Uppföljningen av det Minoritetspolitiska programmet är en av uppgifterna samrådsgruppen behöver fokusera på denna mandatperiod, då det är viktigt att se om målen som finns i programmet uppnåtts men också för att se om programmet behöver revideras.

En annan viktig uppgift är att nå ut till unga sverigefinnar, det vill säga andra och tredje generationen, och informera om att Haninge tillhör finskt förvaltningsområde och de unika möjligheter detta innebär.

4. Hur vill du personligen verka till förmån för finska språket i Haninge och för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?

...och...

5. Hur kan samrådet verka för att synliggöra de nationella minoriteternas frågor bland kommunens politiker och tjänstepersoner?
Som ordförande för samrådet kommer jag göra allt för att det sprids kunskaper och information till alla som är anställda i Haninge kommun och inte minst alla förtroendevalda i kommunen.
Jag kommer bland annat att se till att det på tematimmar i Kommunfullmäktige ges information om vad finskt förvaltningsområde och minoritetslagstiftningen innebär i praktiken.
Detta ska enligt mig ”sitta i ryggmärgen” hos alla och samtidigt vet jag att det är en ”nerver-ending-uppgift”, då både anställda och politiker kommer och går. Och därför behöver detta kunskaps- och informationsarbete pågå strukturerat och kontinuerligt.

Marja Väisänen, Socialdemokraterna

1. Vad betyder det för dig att Haninge är ett finskt förvaltningsområde?
Haninge är en kommun som har startat finskspråkiga klasser på Vikingaskolan och öppnat ett äldreboende för finsktalande. Detta garanterar att unga har möjlighet att lära sig sina föräldrars och mor- och farföräldrars språk och knyta ordentligt an till dem. De äldre, som har finska som modersmål och talar svenska idag, behöver inte oroa sig för ålderdomen om de skulle förlora den senare lärda svenskan och enbart tala finska vid livet slut. Att tryggheten finns där är mycket viktigt för mig.

2. Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?
Genom att utveckla undervisningen i finska i skolan, utöka det finska kulturutbudet i biblioteket och förse äldreboenden med finsktalande personal och finska medier samt ordna olika temaaftnar om till exempel finsk folkmusik eller om hur de finska krigsbarnen hamnade i Sverige och hur deras liv blev sedan.
Kopplingen till Sverigefinnarnas historia är viktig för var och en vars ”rötter” finns i Finland.

3. Hur ser du på vad samrådsgruppen åstadkommit under den senaste mandatperioden och vad anser du att samrådsgruppens fokus bör vara under den kommande mandatperioden?
Under förra mandatperioden hade vi en covid-epidemi och verksamheten begränsades delvis av den.
Jag upplevde resan till Borås som mycket positiv. Jag fick träffa sverigefinnar som hade strävat på med studier och yrkesliv på liknande sätt som jag har gjort! Kontakten med andra orter är berikande. TÄNK om vi kunde ha en finsk kör i Haninge såsom de har i Borås!
Antologin om finländare i arbete i Haninge sammanställdes mycket snabbt inför Haninges 50-årsjubileum. Flera evenemang för sverigefinnar har ordnats i Kulturhuset och samrådsmöten har hållits enligt schema. Haninge valdes till årets sverigefinska kommun 2020.
Det man har åstadkommit är mycket bra och möjligheterna till vidare förbättringar för sverigefinnarna är goda. Dock behöver kunskapen om förvaltningsområdets funktion och minoritetslagstiftningen öka.

4. Hur vill du personligen verka till förmån för finska språket i Haninge och för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?
De finska klasserna i grundskolan är viktiga att följa upp utvecklingen på. Företeelsen med undervisning på både finska och svenska i klasserna är ny och lärarna får testa sig fram när det gäller hur läroplanen i klasserna kan tillämpas.
Det är också viktigt att kontrollera att äldre medborgare i kommunen kan läsa uppdaterad finsk litteratur, lyssna på finsk musik och ha dialog i för dem viktiga frågor på finska och att det finns finsktalande personal i äldrevården.

5. Hur kan samrådet verka för att synliggöra de nationella minoriteternas frågor bland kommunens politiker och tjänstepersoner?
Genom mitt engagemang i Barn- och förskolenämnden vill jag undersöka förhållandena i de finska grupperna och klasserna samt analysera och följa upp utvecklingen med utökad användning av finska språket som mål.
Jag vill också följa utvecklingen angående äldreboendena. Sverigefinnarnas historia bör berättas via föreläsningar, filmer och/eller studieresor till finnskogarna. Man ska berätta om krigsbarnen, som skickades till Sverige och om papporna i kriget (”Okänd soldat”).
Jag är för att finska föreningen får en ny lokal i ett centralt läge i Handen så att resan från kommunens ytterområden inte blir för svår för de äldre.
Drömmen för mig och flera som jag har talat med är en bastu på en brygga i Rudan.

Hans Andersson, Kristdemokraterna

1. Vad betyder det för dig att Haninge är ett finskt förvaltningsområde?
Det är viktigt för mig att finska språket ges möjlighet att leva i Haninge!

2. Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?
Genom att informera och annonsera i offentliga sammanhang!

3. Hur ser du på vad samrådsgruppen åstadkommit under den senaste mandatperioden och vad anser du att samrådsgruppens fokus bör vara under den kommande mandatperioden?
Samrådet har ökat förståelsen för hur viktigt finska språket är för Haninges finnar och ska fortsätta med det!

4. Hur vill du personligen verka till förmån för finska språket i Haninge och för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?
Jag pratar i olika sammanhang om hur viktigt det är att lära sig finskan som ung samt att kunna behålla språket livet ut!

5. Hur kan samrådet verka för att synliggöra de nationella minoriteternas frågor bland kommunens politiker och tjänstepersoner?
Genom att informera på medarbetarnas info och planeringsmötet!

Nicole Forslund (L). Kuva: Nicole Forslund.

Nicole Forslund, Liberalerna

1. Vad betyder det för dig att Haninge är ett finskt förvaltningsområde?
Minoriteter och minoritetsspråk ska alltid främjas och värnas. Det ligger på allas vårt ansvar och särskilt politiker. Vi i Haninge ska vara stolta över att vi tillhör det finska förvaltningsområdet. Det betyder att vi ska främja och värna om det finska språket och kulturen, bland annat genom att erbjuda kommunala tjänster på finska.

2. Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?
Det är viktigt med samverkan mellan den finska minoritetsgruppen och kommunen. Haninge kommun behöver aktivt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och se till berörda förvaltningar och medarbetare är väl införstådda med vad det innebär att kommunen är ett finskt förvaltningsområde samt se till att alla aktivt jobbar utifrån det minoritetspolitiska programmet.

3. Hur ser du på vad samrådsgruppen åstadkommit under den senaste mandatperioden och vad anser du att samrådsgruppens fokus bör vara under den kommande mandatperioden?
Det minoritetspolitiska programmet som antogs under förra mandatperioden är en del av kommunens vision om att värna de mänskliga rättigheterna och att Haninge kommun ska ligga i framkant gällande relationerna mellan de nationella minoriteterna och majoritetssamhället. Programmets målsättningar är en bra grund till det och nu ska vi utveckla samrådsgruppen för alla nationella minoriteter och fortsätta samverkan och dialog framåt tillsammans.

4. Hur vill du personligen verka till förmån för finska språket i Haninge och för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?
Sprida kunskap och information inom mitt eget parti och för alla politiker i kommunen, vad det betyder och innebär att vi är ett finskt förvaltningsområde och hur vi gör och bör jobba med dessa frågor. Jag vill ha en fortsatt dialog tillsammans med de nationella minoritetsgrupperna för att tillsammans verka för ett bättre Haninge där alla som vill ska erbjudas en möjlighet att bevara sin kulturella identitet i livets alla skeden.

5. Hur kan samrådet verka för att synliggöra de nationella minoriteternas frågor bland kommunens politiker och tjänstepersoner?
Inte minst genom att bjuda in politiker och tjänstepersoner till samrådsträffarna. Berörda förvaltningar ska utse förvaltningskontakter för att upprätthålla en dialog med minoritetsgrupperna, de bör delta när samrådet träffas. För det minoritetspolitiska programmet ansvarar alla nämnder, utifrån respektive berörda område, för genomförande och uppföljning.

Eylem Sütcü, Vänsterpartiet. Foto: Yksityinen

Eylem Sütcü, Vänsterpartiet

1. Vad betyder det för dig att Haninge är ett finskt förvaltningsområde?
För mig känns det extra viktigt som Haningebo att kommunikation och information på det finska modersmålet är tillgängligt för våra finsktalande kommuninvånare. Det är viktigt eftersom det möjliggör att kunna ta en aktiv del i samhället.
Kommuner som ingår i förvaltningsområdena ska möjliggöra för de nationella minoriteterna att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, både muntligen och skriftligen.

2. Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna?
Sverigefinnarnas position har stärkts och fick status som nationell minoritet år 2000. Minoritetslagstiftningen för det finska språket fick rättigheter i samtliga kommuner som ingår i förvaltningsområdet.
Idag meddelar många lärare om brister i hur läromedel tar upp nationella minoriteter. Skolan har till uppgift att undervisa om, och öka kännedomen om de nationella minoriteterna. Mångfald och modersmålsundervisning i svensk utbildningspolitik spelar väldigt viktigt roll i svensk utbildning.
Samhället har relativt låga kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Utvecklingen går långsamt bland kommuner och regioner som inte tillhör ett förvaltningsområde.
Haninge kommun har ett ansvar för att enskilda ska få information om sina rättigheter, och myndigheterna ska kunna svara på finska, samiska och meänkieli. Lagen är tydlig med vilka krav som ställs på myndigheterna inom förvaltningsområdena.
Jag vill att Haninge ska ta ett mer aktivt ansvar för att lyfta upp de nationella minoriteterna och deras språk i förskolan och skolan för att öka kunskaperna i samhället.

3. Hur ser du på vad samrådsgruppen åstadkommit under den senaste mandatperioden och vad anser du att samrådsgruppens fokus bör vara under den kommande mandatperioden?
Årets sverigefinska minoritetskommun är en utmärkelse som delas ut årligen av Sverigefinländarnas delegation. Haninge erhöll utmärkelsen för år 2020 som ett erkännande för sitt framgångsrika minoritetsarbete, det säger mycket om vad vi redan åstadkommit!

4. Hur vill du personligen verka till förmån för finska språket i Haninge och för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod?
Mer kulturaktiviteter med fokus på barn, samt fler barnböcker på finska på biblioteken.
Legitimerade Lärare för modersmålsundervisningen.
Fler finsktalande personer bland personalen på äldreboendena  (rekrytering).
Informationsutbyte med föreningar som är aktiva i kommunen, till exempel ABF.

5. Hur kan samrådet verka för att synliggöra de nationella minoriteternas frågor bland kommunens politiker och tjänstepersoner?
Haninge Kommuns finskspråkiga avdelningar på demensboendena och de flesta hemtjänstområden bör ha mer finsktalande personal.
I samrådet bör vi också verka för att Haninges äldre sverigefinnar ska få möjlighet att träffas på finska mötesplatser med aktiviteter som utflykter, musik och sång, bakning och gymnastik med mera. Mötesplatser är viktigt, och finsktalande äldre bör ges möjlighet att kunna träffas minst en gång i månaden för att prata, umgås och ge varandra stöd.

Foto: Martin von Pfaler

Ata-Han Keskiner, Centerpartiet

1. Vad betyder det för dig att Haninge tillhör det finska förvaltningsområdet? 
Jag som är en del av samrådet ska sträva för att utöka skyddet för de finsktalande språkliga och kulturella rättigheter. Att jag i min roll ska bidra till att bevara finsk kultur och språk i Haninge (även i Sverige), och därmed upprätthålla en mångkulturell dimension av det i Haninge. Vi bidrar alltså till språkligt och kulturellt bevarande, men jobbar även med inkludering. Jag tänker att det i sin tur ska öka tillhörigheten för vår kommun. Det är även viktigt för utbildningen där vi ger finsktalande möjligheten att läsa i sitt modersmål.

Att vi har fått bli finskt förvaltningsområde är ett bevis det arbete som har funnits i kommunen sedan tidigare och att det finns ett fortsatt behov av att utveckla arbetet ytterligare. Jag ser framemot att få vara en del av det utvecklingsarbetet och ser ödmjukt på min roll i det hela.  

2. Hur kan Haninge jobba aktivt med att lyfta fram de finska språkfrågorna? 
Vi politikern bör vara beredd att lyssna på vad minoriteter har att säga och ta in deras synpunkter och erfarenheter. Det är viktigt att visa respekt och ödmjukhet inför minoriteters perspektiv. Vi bör även vara öppen för att tänka om och att förändra vår synpunkt. Det är viktigt att vara villig att överväga nya idéer och lösningar, och att vara beredd att ta till sig feedback.

Ett arbete som kräver ny fokus är kommunikation. Våra medborgare ur minoritetsgrupperna ska ha enkel tillgång till information som främjar deras språk och andra möjligheter. 

3. Hur ser du på din roll som medlem i samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde? 
Jag tar detta som en seriös och betydelsefull uppgift som jag tar på mig med lyhördhet. Jag kommer att behöva läsa på mig en del och hoppas att få träffa delar av våra minoritetssamhällen i Haninge för att öka min förståelse för de problem, utmaningar och motstånd de möter. 

4. Hur vill du personligen verka till förmån för finska språket i Haninge och för Haninges finskspråkiga minoritet fram till nästa mandatperiod? 
Jag vill hjälpa till att sprida information om samrådet och dess verksamhet till finskspråkiga personer i Haninge. Genom att öka kännedomen om samrådets arbete kan fler finskspråkiga få möjlighet att påverka och engagera sig. Jag kommer att delta i samrådets möten och aktiviteter och ta tillfället i akt att diskutera och lyfta fram frågor som rör finska språket och Haninges finskspråkiga minoritet.  

Jag vill även arbeta för att öka medvetenheten om finska språket och dess betydelse i Haninge genom att bidra till evenemang eller aktiviteter där finska språket och kulturen får ta plats. Jag vill samarbeta med andra organisationer och föreningar som arbetar för minoriteters rättigheter och främjande av mångfald i Haninge. Genom att samarbeta kan vi stärka er gemensamma röst och påverka politiska beslut som rör finska språket och Haninges finskspråkiga minoritet. 
 
5. Hur kan samrådet verka för att synliggöra de nationella minoriteternas frågor bland kommunens politiker och tjänstepersoner? 
Att vi tar tid att lära oss om minoriteters behov och erfarenheter är en viktig del av att arbeta för att främja minoriteters rättigheter och välbefinnande. Jag tänker att några handlingar som vi kan vidta är dessa:

a. Ta del av forskning och rapporter som handlar om minoriteters situation och rättigheter. Det kan ge en bättre förståelse för vilka utmaningar som finns och hur de kan lösas. 

b. Utbilda oss själva och andra politiker om kulturella skillnader och likheter, interkulturell kommunikation och andra relevanta ämnen som rör minoriteter. 

c. Söka upp och tala med representanter för minoritetsgrupper i samhället. Det kan vara genom att bjuda in föreningar eller organisationer till möten och samråd, eller genom att delta i evenemang som arrangeras av minoriteter.

Lars Christer Lundmark, Sverigedemokraterna

Lars Christer Lundmark har ännu inte fått möjlighet att svara på frågorna.