Avloppsrening
Avloppsvatten innehåller mycket näringsämnen som kväve och fosfor men även bakterier, skräp och partiklar. Reningsverkens uppgift är att ta bort detta så att vattnet blir tillräckligt rent för att kunna släppas tillbaka till naturen. Det slam som blir kvar efter reningen används bl a som gödningsmedel i jordbruket.
Tillståndspliktig verksamhet
Hantering av avloppsvatten klassas som en miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt Miljöbalken. Stora avloppsreningsverk har ofta hårdare krav än mindre verk. Avloppsvattnet analyseras regelbundet för att kontrollera att reningen fungerar och att kraven uppfylls. Resultatet sammanställs årligen i en miljörapport. Länsstyrelsen utfärdar kraven och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF) sköter tillsynen.
Slam
Slammet som avskiljs vid reningen är mycket näringsrikt av bland annat fosfor och fungerar därför utmärkt som ett gödningsmedel i jordbruket. En förutsättning för spridning på åkermark är dock att slammet har ett lågt innehåll av metaller och andra oönskade ämnen. Med hjälp av certifieringssystemet REVAQ bedrivs ett aktivt uppströmsarbete och fortlöpande förbättring av slamkvaliteten. Slamspridning är i enlighet med riksdagens miljömål att minst 60 procent av fosfor skall återföras till produktiv mark, helst åker, senast år 2015.
Haninges reningsverk
Alla reningsverk har reningskrav på fosfor och organiskt material (BOD7) medan Fors och Henriksdal även måste rena kväve från avloppsvattnet.
Fors avloppsreningsverk
Fors är kommunens största egna verk och hit leds avloppsvatten från cirka 15 000 personer i Tungelsta och Västerhaninge. Reningen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Slammet som avskiljs vid reningen rötas. Vid rötningen av slammet bildas metangas (biogas) som används för uppvärmning av bland annat processen. Det rötade slammet är REVAQ-certifierat och används som gödningsmedel i jordbruket. Efter rening släpps vattnet ut i Hågaån.
Dalarö avloppsreningsverk
På Dalarö finns ett mindre reningsverk som nyligen renoverats och moderniserats och renar idag avloppsvatten från cirka 1300 personer. Reningen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Ingen rötning sker av slammet utan det transporteras till Hallsten för lossning och vidare ledning till Henriksdals avloppsreningsverk. För att skydda den känsliga Vadviken släpps det renade vattnet ut i Dalarö Ström och Jungfrufjärden.
Muskö avloppsreningsverk
Kommunens minsta reningsverk renar avloppsvatten från Ludvigsbergs bostadsområde, cirka 150 personer. Den biologiska och kemiska reningen sker satsvis. De små slammängderna som uppstår rötas ej utan transporteras till Hallsten för lossning och vidare ledning till Henriksdals avloppsreningsverk. Det renade vattnet rinner ut i diket vid Hammarviken. Det gör att vattnet sommartid får en extra naturlig rening innan det når havet.
Henriksdals avloppsreningsverk
Det mesta av Haninges avlopp skickas till ett av landets största avloppsreningsverk, Henriksdal vid Danvikstull. Precis som Fors renas avloppsvattnet mekaniskt, kemiskt och biologiskt men vattnet genomgår även slutpolering i sand/skifferfilter. Slammet från reningsprocessen rötas och den bildade metangasen (biogas) renas och uppgraderas till fordonsbränsle. Det rötade slammet är REVAQ-certifierat och används vid sluttäckning av restprodukter från Bolidens gruvverksamhet. Ur avloppsvattnet utvinns även värme i Hammarbyverket innan det släpps ut i Saltsjön.
Senast uppdaterad: 21 oktober 2015