Haninges arkitekturprogram

Hur Haninge arbetar med arkitektur

Haninge kommun har de senaste åren arbetat mer fokuserat på arkitektur. Efter att Handen i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2001, blev utpekad som en av åtta regionala stadskärnorna arbetar kommunen för att bli en attraktiv stadskärna.

Kulturhuset i Handen, som byggdes 2002, kom till efter en arkitekttävling. Tio år senare avslutades Poseidons torg, framför kulturhuset, med bostadsbebyggelse i söder. Kommunen deltog under 2013 i Europan, en tävling för unga arkitekter i Europa, där tävlingsbidraget var att komma med förslag på hur Nynäsvägen skulle kunna kompletteras med bostäder. 2013 var även första året som Årets haningebyggnad utsågs.

Ett stort arbete de senaste åren har varit att ta fram detaljplan och gestaltningsprogram för att förvandla bussterminalen och omkringliggande ytor till en attraktiv och blandad stadsmiljö med bostäder, butiker och verksamheter. Omvandlingen påbörjas 2015.

Arkitektur i skolmiljöer

Flera av kommunens skolor har utformats med en omsorgsfull arkitektur. Fredrika Bremergymnasiets ombyggnad 2001 är resultatet av en arkitekttävling. Skolan fick en luftig och modern läromiljö med plats för intensivt arbete i egna lokaler och samtidigt spännande möten på torg och öppna platser. Höglundaskolan i Jordbro, som invigdes 2013, är en annan toppmodern skola med spännande arkitektur. Skolans exteriör har grafisk betong med inslag av cortén och tak med sedum. Byggnaden är mycket transparent och lätt överskådlig helt utan korridorer.

Kommunen som aktör

I en kommuns arbete ingår att verka för god arkitektur, vilket kan göras på olika sätt. Kommunen är en av flera aktörer som uppför byggnader med stor omgivningspåverkan, till exempel skolor, förskolor och vårdboenden. Genom sitt bolag, Haninge bostäder, bygger kommunen även flerbostadshus. Det är viktigt att kommunala byggnader håller en hög kvalitet, dels för att det är byggnader som påverkar omgivningen mycket dels för att hushålla med de allmännas resurser.

När privata aktörer ska bygga verkar kommunen för god arkitektur vid framtagandet av detaljplaner och kvalitetsprogram. Kvalitetsprogrammen ingår sedan i exploateringsavtalen som en del i samsynen mellan exploatören och kommunen om vilka kvalitetskrav som ska ställas på byggnaderna och området.

Byggnadens betydelse

Det som formar och definierar staden, eller samhället, är dess delar – gatan, byggnaden, torget och parken. Den enskilt viktigaste byggstenen i staden är byggnaden. Byggnadernas arkitektoniska kvalitet, innehåll och placering bildar det offentliga rummet - det rum som är gemensamt för alla och används av alla.

Nya byggnader och tillbyggnader har en stor inverkan på det offentliga rummet och vår upplevelse av det. De enskilda byggnadernas placering, arkitektoniska kvalitet och innehåll påverkar också våra möjligheter till gemenskap, trygghet och möten i det offentliga rummet. Inte minst detaljerna är viktiga för att nå en god helhetsverkan.

Haninge växer

Under 1950- och 1960-talen förändrades bebyggelsen i Handen från grunden. Det som fram tills dess varit ett villa- och fritidshusområde förvandlades på ett par decennier till dagens kommundel, dominerad av flerfamiljshus. När Öster- och Västerhaninge kommuner slogs samman 1971 framstod Handen som det naturliga kommuncentret och i en intensiv utveckling växte den moderna stadsbilden fram där Haninge centrum utgör "navet".

Miljonprogrammet kallas det politiska beslut att öka bostadsbyggandet mellan 1965 och 1975. Bostadsbristen var under den här tiden akut, orsakad av stor inflyttning till städerna. Samtidigt flyttade den stora fyrtiotalistgenerationen hemifrån och många barn föddes. Målet var att under kort tid bygga en miljon bostäder och förbättra bostadsstandarden. En tredjedel av byggandet utgjordes av storskaliga höghusområden, en tredjedel av låga flerbostadsområden samt en tredjedel småhus. Miljonprogrammet återspeglar 1960- och 1970-talens idé om ett välfärdssamhälle. Exempel på miljonprogrammet i Haninge är Brandbergen och Jordbro.