Detaljplaneprocessen

Kommunen lämnar ett planbesked

Ett detaljplanearbete kan påbörjas genom att en ansökan kommer in till kommunen med önskemål om att ta fram en ny detaljplan eller ändra en befintlig. En planbeskedsansökan kan göras av vem som helst och du behöver inte vara fastighetsägare för det område som ansökan berör. Kommunen kan också själv ta initiativ till att påbörja ett detaljplanearbete.

Det är kommunen som bestämmer om ett planarbete ska påbörjas eller inte. Detta brukar kallas kommunalt planmonopol.

Efter det att ansökan har kommit in till kommunen ska du få svar genom att antingen få ett positivt eller negativt planbesked. Om du får ett positivt planbesked kommer vi på kommunen att påbörja detaljplanearbetet. Detaljplanearbetet startas dock först upp efter vi har fått ett beslut och uppdrag från politiken om att vi kan sätta igång. I planbeskedet kan du se när planarbetet uppskattas vara klart, det vill säga ett årtal för när planen kan antas.

Efter beslut om planbesked skrivs ditt ärende upp på kommunens väntelista för planarbeten. Vilka planarbeten vi ska påbörja bestäms bland annat utifrån hur komplicerat det är och vilka kvalitéer det kan bidra med till kommunen samt utifrån den tidplan som gavs i beslutet för planbesked.

Ansöka om planbesked

Kommunen arbetar fram ett planförslag

När det börjar bli aktuellt att påbörja ett planarbete får vi som jobbar med detaljplaner ett planuppdrag från politikerna. I ett planuppdrag bestäms vilken typ av förfarande som krävs för detaljplanen och om detaljplanen ska godkännas i stadsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Kommunen kan ta fram en ny detaljplan på flera olika sätt, varav standardförfarandet och det utökade förfarandet är de vanligaste. Vilket sätt kommunen väljer beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är.

Detaljplaneprogram

I vissa fall bestämmer kommunen att ett detaljplaneprogram ska tas fram innan vi börjar arbetet med själva detaljplanen. Vanligtvis brukar ett detaljplanprogram omfatta ett större område där flera detaljplaner sedan tas fram. Skäl att göra ett planprogram kan vara om planarbetet har många komplicerade frågor som behöver lösas på en mer övergripande nivå eller om det innehåller starka motstående intressen. Det kan också vara att arbetet måste brytas ned i olika etapper. Ytterligare ett skäl att skapa ett detaljplaneprogram är om detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen. När ett detaljplaneprogram arbetas fram ska ett samråd genomföras och då samlar kommunen in synpunkter från allmänheten, myndigheter och organisationer.

Detaljplan

När vi som jobbar med stadsbyggnad har fått i uppdrag av politikerna att ta fram en detaljplan påbörjas arbetet med planhandlingar inför samrådet. Det är en ansvarig planarkitekt på planavdelningen som håller i detaljplanearbetet och oftast är en projektgrupp involverad. En projektgrupp består vanligtvis av personer från andra avdelningar på kommunen som mer i detalj kan exempelvis bygglov, trafik, stadsmiljö, park och natur, kulturmiljö och VA. Vi tittar på olika förutsättningar för att sedan se var det är lämpligast att placera ny bebyggelse, gator, park och så vidare.

Kommunen hämtar in synpunkter under ett samråd

Nu är det dags att tycka till om det förslag vi arbetat fram. Genom att samla in synpunkter får vi på kommunen ytterligare kunskap så att vi kan förbättra förslaget tidigt i processen och innan det fått färdig form. Kommunen samråder med bland annat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, andra berörda kommuner, fastighetsägare, sakägare samt boende inom området.

I många fall hålls ett samrådsmöte. Detta informeras i så fall till de berörda via brev, sociala medier samt annonsering i lokaltidningen. Om inte ett samrådsmöte hålls hänvisas du istället direkt till den ansvariga planarkitekten för eventuella frågor.

De samrådshandlingar som vi har arbetat fram är en plankarta och planbeskrivning samt en undersökning om förslaget kan ge betydande miljöpåverkan. Till planhandlingarna tillhör oftast en del utredningar om till exempel dagvatten, bullerfrågor, geoteknik, natur- och kulturvärden, miljöfrågor med flera. Till planarbetet kan även ett kvalitets- eller gestaltningsprogram tas fram. Ett sådant beskriver vanligtvis visioner för hur den yttre miljön ska gestaltas så att vi kan uppnå en viss stadsbyggnadskaraktär.

Kommunen ställer ut förslaget på granskning

När ett förslag till detaljplan varit ute på samråd så går vi genom alla synpunkter vi fått in. Utifrån dessa synpunkter kan planförslaget göras om. Kommunen besvarar alla synpunkter i en samrådsredogörelse.

När vi förbättrat planförslaget är det dags för granskning. Även i detta skede har berörda rätt att lämna synpunkter som kommunen sedan ska besvara. Kommunen informerar om granskning till bland annat länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, andra berörda myndigheter, fastighetsägare och boende inom området, såsom vid samrådet.

Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha kommit in till kommunen innan granskningstiden har gått ut.

Detaljplanen antas

När granskningsperioden är över granskas alla inkomna synpunkter. Baserat på synpunkterna kan planförslaget komma att ändras. Om planförslaget ändras mycket behöver detaljplanen ställas ut för granskning igen. Görs endast mindre förändringar är detaljplanen redo att lämnas in för antagande. De synpunkter som lämnades in under granskningen redovisas och besvaras i ett granskningsutlåtande.

Det slutliga planförslaget är nu redo för antagande genom ett beslut från politikerna i kommunfullmäktige eller stadsbyggnadsnämnden beroende på viken typ av detaljplan det är. De antagandehandlingar som lämnas i är de bearbetade granskningshandlingarna. I samband med att detaljplanen lämnas in för antagande så skickas ett meddelande ut till de som lämnat in synpunkter under samråd och granskning men som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Detaljplanen kan överklagas

Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen. Om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet eller om du är granne till området kan du vara berörd. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd. Du har tre veckor på dig att skicka in ditt överklagande till kommunen.

Detaljplanen börjar gälla

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft. Nu gäller detaljplanen!

Om någon har överklagat detaljplanen vinner den laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt har avgjort ärendet och det beslutet inte har överklagats. Resultatet av ett överklagande kan också bli att planen upphävs och inte vinner laga kraft. Då gäller inte den nya planen.

Detaljplanen kan genomföras

När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet av detaljplanen ske. Genomförandetiden för en detaljplan är vanligtvis mellan 5 till 15 år. Under denna tid får inte den nya detaljplanen ändras om det inte finns uppenbarliga skäl för det.

Vid mindre åtgärder och om du på ett enklare sätt vill undersöka om det är möjligt att få bygglov kan du ansöka om förhandsbesked. Vid förhandsbesked undersöker kommunen om marken är lämplig för ny bebyggelse. Förhandsbesked brukar innefatta mindre åtgärder, vid mer omfattande åtgärder måste du enligt lag ansöka om planbesked för att ta fram en ny detaljplan innan någon ny bebyggelse sker. Förhandsbesked handläggs av bygglovsavdelningen i samverkan med planavdelningen.

Ansöka om förhandsbesked