Detaljplaneprocessen

Kommunen ansvarar för fysisk planering av mark och vatten och bestämmer om planarbete ska påbörjas eller inte.  För att ta reda på om kommunen kan prioritera att påbörja planarbete eller inte är, är det möjligt söka planbesked hos kommunen.

Med planbeskedet görs en första tidig bedömning av förslaget. Samtidigt ges svar på om, och i sådana fall ungefär när, kommunen är beredd att inleda detaljplaneprocessen och därmed påbörja prövningen av en ny detaljplan.

Ansökan om planbesked lämnas in till kommunen. Vem som helst kan ansöka, såsom privatperson, fastighetsägare eller byggaktör – och det behöver inte vara fastighetsägaren själv som ansöker.

Kommunen rekommenderar att tidigt ta kontakt med kommunen inför en planbeskedsansökan: plan@haninge.se

Kommunen kan också själv ta initiativ till att ett planarbete ska påbörjas.

Kommunen bedömer ansökan och lämnar planbesked. Viktiga bedömningsgrunder är bland annat översiktsplanen som ger övergripande inriktning för kommunens fysiska planering, politiska prioriteringar samt bedömning av planprojektets komplexitet och potentiell nytta/måluppfyllelse för kommunen.

I de fall då kommunen med planeskedet bedömer att ett detaljplanearbete kan inledas görs en preliminär tidplan för när arbetet kan startas och färdigställas. Planbeskedet förs upp på en väntelista, där detaljplanernas start sedan hanteras utifrån en samlad prioritering.

I de fall då kommunen inte går vidare med ansökan ges en motivering kring varför.  

Här finns mer information om ansökan:
Ansökan om planbesked

Ett annat besked som går att få från kommunen i ett tidigt skede är ett förhandsbesked inför att sedan söka bygglov.

Vid förhandsbesked undersöker kommunen om marken är lämplig för ny bebyggelse utan att en ny detaljplan behöver tas fram. Förhandsbesked brukar alltså innefatta mindre åtgärder.

Förhandsbesked handläggs av bygglovsavdelningen i samverkan med planenheten.

Här finns mer information om förhandsbesked.
Ansök om förhandsbesked, för privatpersoner
Ansök om förhandbesked, för företag eller organisationer

Planarbete påbörjas inte i turordning. I stället gör kommunen en prioritering av de projekt som finns på väntelistan. Kommunen utgår då från aktuella förutsättningar och gällande styrdokument, men även projektens tidplaner och vad de kan bidra med.

Förutsättningarna, som kan variera över tid, är exempelvis ekonomi i projektet, tillgång till kommunalt VA i området och kommunens behov av bostäder, lokaler, företag och service.

Styrande dokument är kommunens översiktsplan och utvecklingsprogram. Enligt översiktsplanen ska kommunen byggas ut enligt följande principer och i följande prioriteringsordning:

1. Prioritera en utbyggnad i regionala stadskärnan, inom 1 200 meter från resecentrum.
2. Bygg i stationsnära områden och längs med pendeltågspåret.
3. Förtäta utmed huvudgator och i centrumnära lägen i Vendelsö och Brandbergen.
4. Berika landsbygd och skärgård vid befintlig bebyggelse och kollektivtrafik.

Det behövs ett planuppdrag, alltså politiskt beslut, för att planarbetet ska kunna inledas.

I planuppdraget beskrivs hur detaljplanen ska arbetas fram, alltså vilket förfarande som ska användas, och om detaljplanen ska antas i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.

Kommunen bestämmer förfarande utifrån detaljplanens omfattning och allmänintresse. Standardförfarande och utökat förfarande är vanligast.

När planuppdrag getts, påbörjar kommunen arbetet med att ta fram en ny detaljplan.

I vissa fall bestämmer kommunen att ett detaljplaneprogram ska tas fram innan arbetet med själva detaljplanen påbörjas. Detaljplanprogrammet omfattar vanligtvis ett större område, som i framtiden kommer att omfattas av flera nya detaljplaner.

Kommunen kan ta fram ett detaljplaneprogram när det finns många komplicerade frågeställningar som måste lösas på en mer övergripande nivå. Eller om det finns starka motstående intressen att ta hänsyn till. Andra anledningar är att planarbetet behöver delas upp i etapper, eller att detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen.

När kommunen arbetar fram ett detaljplaneprogram genomförs samråd, för att synpunkter från allmänhet, myndighet och organisationer samlas in och bearbetas i ett tidigt skede. Sedan godkänns programförslaget. Ett sådant beslut är inte juridiskt bindande.

Kommunen tar fram ett förslag till ny detaljplan. Oftast ansvarar en planarkitekt från planenheten för själva detaljplanearbetet, men med stöd av en projektgrupp med olika typer av kompetenser. I de fall det finns en privat aktör inkopplad så utgör aktören och dess team ett viktigt stöd.

Projektgruppen består av personer från andra avdelningar på kommunen, som bidrar med detaljkunskaper om bland annat bygglov, trafik, stadsmiljö, park och natur, kulturmiljö, VA och genomförandeperspektiv. I detta skede av detaljplaneprocessen beställs ofta ett antal utredningar, som behövs för det fortsatta arbetet. Utredningarna berättar om förutsättningarna för dagvatten och buller, geotekniska frågor, natur- och kulturvärden med mera. Ibland behövs även ett visionärt kvalitets- och gestaltningsprogram, som beskriver hur den yttre miljön ska gestaltas så att platsen får en viss karaktär.

I denna del av detaljplaneprocessen utreder kommunen platsens förutsättningar och väger olika intressen mot varandra. Det är ett omfattande arbete som kan pågå under en längre tid.

När detaljplaneförslaget går ut på samråd, skickas information ut till berörda personer, myndigheter med flera som kan behöva tycka till – såsom länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, andra kommuner, fastighetsägare, sakägare och boende i området med flera. Kommunen informerar även om detaljplaneförslaget på sin digitala anslagstavla och via annonser i dagstidningar.

Under samrådet går det att ta del av detaljplaneförslagets alla handlingar på haninge.se. Samrådshandlingarna består av plankarta, planbeskrivning och genomförda utredningar samt en undersökning om den föreslagna detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan.

Samrådet pågår i tre veckor eller mer. Under den här tiden går det att lämna in skriftliga synpunkter på detaljplaneförslaget.

Synpunkter som kommer in under samrådet kan leda till att detaljplaneförslaget bearbetas. Under detta skede i detaljplaneprocessen kan kommunen arbeta om förslaget, så att den nya detaljplanen anpassas och förbättras utifrån platsens och projektets förutsättningar.

Kommunen svarar på inkomna synpunkter i en så kallad samrådsredogörelse och här framgår också hur samrådet har gått till och hur planförslaget har reviderats sedan samrådet.

Det är kommunens samhällsbyggnadsutskott som beslutar om när planförslaget är redo att ställas ut för granskning. Under granskningen ges berörda personer, myndigheter med flera, möjlighet att ännu en gång lämna synpunkter på detaljplaneförslaget.

Den som berörs av och har synpunkter på detaljplaneförslaget, måste framföra synpunkterna skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha kommit in till kommunen innan granskningstiden har gått ut.

Kommunen svarar på inkomna synpunkter i ett så kallat granskningsutlåtande. I det här skedet är detaljplaneförslaget ofta väl genomarbetat, vilket gör att eventuella förändringar är små.

I detta skede av detaljplaneprocessen går kommunen igenom de synpunkter som kom in under granskningen och gör nödvändiga justeringar, så att detaljplaneförslaget förbättras ytterligare.

Om detaljplaneförslaget har förändrats mycket, genomförs en ny granskning. Är det endast mindre justeringar som behövs, är planförslaget redo att lämnas in för antagandebeslut.

Detaljplaneförslaget är nu redo att antas. Det är politikerna i kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen som beslutar om att anta detaljplanen.  

Kommunen informerar inför antagandet. Informationen publiceras på den digitala anslagstavlan och på haninge.se och skickas ut till berörda, exempelvis de som lämnade in synpunkter under samråd eller granskning och som inte fått dessa tillgodosedda.

När detaljplanen antagits kan den överklagas. Rätt att överklaga har den som lämnat synpunkter under samråd eller granskning och inte fått dem tillgodosedda. Den som överklagar behöver även vara berörd av detaljplanen, genom att exempelvis vara bosatt eller äga en fastighet inom planområdet. Även den som anser att detaljplaneprocessen varit felaktigt genomförd kan överklaga.

Överklagan måste ske inom tre veckor från den dag då beslutsprotokollet har justerats.

Om detaljplanen överklagas, prövar Mark- och miljödomstolen om den som överklagat har rätt att motsätta sig kommunens beslut och om beslutet ska upphävas eller inte.

Om Mark- och miljödomstolen avvisar överklagan, kan detaljplanen överklagas för vidare prövning av Mark- och miljööverdomstolen.

Detaljplanen får laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet att anta planen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Att detaljplanen får laga kraft innebär att den gäller tills den upphävs eller ändras.

Om kommunens beslut att anta detaljplanen överklagades, vinner detaljplanen laga kraft när mark- och miljödomstolen eller högre instans slutligt avgjort ärendet utan vidare överklagan.

Ett överklagande kan även resultera i att kommunens beslut upphävs, vilket innebär att den nya detaljplanen inte börjar gälla. Överklagande sker till mark- och miljödomstolen och detta domslut kan i sin tur överklagas till mark- och miljööverdomstolen. Länsstyrelsen har också med sin tillsynsansvar möjlighet att överpröva ett kommunalt antagandebeslut i de fall att de anser att kommunen inte har hanterat alla aspekter som gör planförslaget lämpligt eller tillgodosett statliga intressen tillräckligt.

När detaljplanen vunnit laga kraft kan den genomföras. Tiden för detta är oftast mellan 5 och 15 år. Under genomförandetiden får detaljplanen inte ändras utan berörda sakägares godkännande.