Slätmossens historia
Nuvarande Slätmossen är en mindre del av den stora torvmosse som sträckte sig mellan Brandbergen, Handen och Jordbro. Namnet "Slätmossen" kommer troligen från att mossen uppfattades som slät och platt utan uppstickande stenar, holmar eller träd.
En spännande del av Slätmossens historia är torvbrytningen under första och andra världskriget. Torven användes främst för att driva loken på Nynäsbanan.
I samband med utbyggnaden av nya bostäder vid Slätmossen fylldes delar av mossen ut. De vattenfyllda torvdikena utgjorde en stor risk för lekande barn. Man var även orolig för dimbildning och dålig lukt.
Under 1998 tog en projektgrupp i Haninge kommun fram ett förslag till naturpark i Slätmossen. Projektet finansierades delvis av statliga medel för dagvattendelen av projektet. Syftet med regeringens "lokala investeringsprogram" var att främja en ekologiskt hållbar samhällsutveckling.
Slätmossens naturpark byggdes av förvaltningens egen personal. När arbetet påbörjades i januari 2000 var marken var lagom tjälad och det var knappt någon snö. Den tidigare oron över hur det skulle gå att arbeta med maskiner på mossen visade sig vara obefogad.
Parkavdelningens personal planterade en stor mängd växter längs vattendraget, bland annat svärdslilja, kabbeleka och fackelblomster.
Senast uppdaterad: 18 januari 2023